Miljöklassning fordonsbränslen

Om man jämför vilka förbättringar man kan göra genom att förbättra bränslen eller genom att förbättra motorer och avgasrening ser man att potentialen för förbättringar är mycket större hos motortillverkarna. Det görs också ständiga förbättringar på nya bilar, men då medelåldern på bilar ligger mellan 7 och 12 år finns det en hel del äldre bilar på våra vägar.

Skillnaden på mängden skadliga utsläpp från nya och äldre bilar är stor. Nya bilar har blivit mycket renare. Rapporter har gjorts där man kommit fram till att 20% av bilarna står för 80% av utsläppen. Det är då inte de allra äldsta bilarna som är det stora problemet. De körs oftast inte så långt på ett år och är i många fall entusiastbilar som sköts väl av sina ägare. De stora utsläppen kommer från "lagom", tio - femton år, gamla bilar utan katalysator men tillräckligt nya för att användas av förare som kör långt.

Det är här som miljöklassningen av bränslen kommer in. Ett förbättrat bränsle ger förbättrade utsläpp från alla bilar, nya som gamla.

Miljöklassningen finns både för bensin och för diesel. Diskussioner om förändringar av fordonsbränslen startade i slutet av 80-talet och handlade då om minskade partikel- och svavelutsläpp samt aromater från dieselfordon och minskade bly- och bensenutsläpp från bensindrivna fordon.

I och med att bensindrivna personbilar fick katalytisk avgasrening i slutet av 80-talet minskade utsläppen från dessa fordon drastiskt. Naturvårdsverket fick då i uppdrag att se vad som kunde göras för att även minska utsläppen från tunga och lätta dieselfordon. Man såg att motorkonceptet och körförhållanden var de viktigaste faktorerna men även att bränslekvalitén var av stor betydelse. Diesel fick sina miljöklasser -91. Diesel delas upp i tre klasser, Mk3, Mk2 och Mk1. Mk3 var ursprungligen samma som den gamla standarddieseln och följer i dag den europeiska dieselstandarden. Mk2 var en kvalité som vissa raffinaderier kunde producera utan stora ombyggnationer och Mk1 är ännu en klass renare. Förändringarna som är gjorda mellan Mk3, Mk2 och Mk1 är gjorda för att ge miljöfördelar. Mängden svavel, aromater samt densitet har ändrats. För mängden aromater och polyaromater, som kan ge upphov till cancer, fanns innan milleniumskiftet inga krav i den europeiska dieselstandarden. Mk1 har däremot hårda krav på dessa ämnen. Svenska Shell var, efter nybyggnation och förändringar på vårt Göteborgsraffinaderi, först med att producera fungerande Mk1-diesel 1992. Svenska Shell gav sin Mk1-diesel namnet CityDiesel® eftersom vi trodde att dieseln främst skulle bli populär i storstäderna men intresset var mycket större än så. I dag står Mk1-dieseln för över 90% av all fordonsdiesel som säljs i Sverige. All diesel som säljs på Shells bensinstationer i Sverige är vår CityDiesel.

Bensinen blev miljöklassad 1994 i och med att den blyade bensinen försvann i Sverige. Detta system delar upp bensinen i miljöklass 3, 2 och under våren -99 miljöklass 1. För varje steg, från 3 till 1, skärps kraven på vissa parametrar. Dessa parametrar är valda för att de direkt eller indirekt påverkar bränslets och/eller avgasernas miljöpåverkan.

Vid introduktionen av miljöklasserna följde Mk3 bensinen den europeiska bensinstandarden medan Mk2 hade hårdare krav på vissa parametrar. Bensenhalten sänktes från max 5% till max 3%, bly sänktes från 13 mg/liter till 5 mg/liter (blyad bensin hade ca: 150 mg/liter) och svavelhalten från 0,1% till 0,01%.

I dag talas det mycket om miljöklass 1 bensin. Ett avtal träffades mellan naturvårdsverket och oljebolagen i Sverige om en frivillig introduktion av miljöklass 1 bensin under 1999. Den nya bensinen har max 1% bensen, max 0,005% svavel, max 13% olefiner samt tak för totalaromathalten. Denna kvalité på Blyfri 95 är fullt ut introducerad på alla oljebolag i Sverige i och med milleniumskiftet. Shell ställer även dessa hårdare krav på övriga bensinkvaliteér, Blyfri 96 och Blyfri 98, vilket gör att all bensin och diesel som säljs på våra stationer är av bästa miljöklass.

Inom EU har nyligen ett arbete som förändrar kraven på de Europeiska fordonsbränslena genomförts. Denna förändring kommer som en del av ett samarbetsprojekt mellan motorindustrin, oljeindustrin och oberoende miljöexperter. Projektet gick under namnet Auto Oil. Detta arbete har lett fram till att Europa skärpt kraven på bensen-, aromat-, svavel- och olefinhalten samt att blyet utfasats från Europa fr.o.m år 2000.

Detta gör att den Svenska Miljöklass 3 bensinen försvunnit. Miljöklass 2 bensinen är liktydig med den Europeiska 2000-bensinen, medan de Svenska Miljöklass 1 bränslena, bensin och diesel, möter eller överträffar de Europeiska 2000-kraven.