 |
|
|
Vad är skillnaden mellan syntetisk olja och mineralolja?
Vad är viskositet?
Vad är en multigrade-olja?
Vad är tillsatser och varför används de?
Oljeförbrukningen är mycket hög. Varför?
Har färgen på oljan någon betydelse?
Vad betyder klassificeringarna och specifikationerna på baksidan av förpackningen?
|
|
|
|
Syntetiska smörjmedel består av molekyler som har modifierats under komplexa kemiska processer och innebär en förbättrad prestanda under extrema temperaturer, tryckförhållanden och påfrestningar. Mineraloljebaserade smörjmedel består av molekyler som utvinns från råolja vid en destillationsprocess i ett raffinaderi.
|
|
|
|
En vätska som har ett relativt högt flödesmotstånd kan beskrivas som viskös. Vatten har t.ex. en låg viskositet jämfört med honung. Det innebär att honung har en högre viskositet än vatten vid samma temperatur. Ett smörjmedel av god kvalitet håller viskositeten på en jämn nivå under olika temperatur- och driftförhållanden, även under längre användning.
|
|
|
|
Smörjmedel som kan behålla prestandan vid höga och låga temperaturer kallas för multigrade-oljor. De definieras av två siffror. Den första (följt av ett W) visar smörjmedlets viskositet vid låg temperatur. Den andra siffran indikerar smörjmedlets viskositet vid högre temperatur. Ett multigrade-smörjmedel minimerar skillnader i viskositeten vid temperaturskiftningar.
|
|
|
|
Tillsatser är kemiska sammansättningar som när de läggs till basoljor förbättrar smörjmedlets prestanda, gör att smörjmedlet håller längre och uppfyller de krav som ställs i moderna motorer. De olika tillsatserna är det som skiljer ett kvalitativt smörjmedel som Shell Helix från konkurrenterna.
|
|
|
|
Det kan vara klokt att kontrollera om det finns fel och då ta hänsyn till motortypen, åldern och de körförhållanden som den har utsatts för. Fel kan orsakas av en läcka i kopplingar och tätningar, slitage på kolvar och cylindrar eller av avlagringar som förhindrar att en del komponenter smörjs.
|
|
|
|
Färgen på oljan betyder ingenting särskilt, men beror på en rad faktorer, t.ex. raffineringsprocessen och typer av basoljor och tillsatser. Oljan kan bli mörkare efter användning eftersom den innehåller dispergerade partiklar (fint svävande partiklar i oljan). Orsaken till det är att oljan rengör motorn från partiklar och andra avlagringar som generats vid förbränning i höga temperaturer. Tillsatsmedel i oljan ser till att partiklarna är fint dispergerade i oljan och inte lägger sig på motorns innerväggar.
|
|
|
|
Smörjmedel varierar i användning och kvalitet. En del lämpar sig bara för speciella motorer medan andra endast kan användas vid särskilda klimatförhållanden. Två oljor som optimerats för samma motor och klimatförhållanden kan ha väldigt olika prestanda. Därför används universalkriterier till att beskriva prestanda och användning. De viktigaste klassificeringsstyrelserna är: Society of Automotive Engineers (SAE) - definierar olja beroende på viskositeten. Olja kan vara monograde eller multigrade beroende på viskositeten vid olika temperaturer. American Petroleum Institute (API) - klassificerar olja efter dess kapacitet att skydda motorn. Bokstaven S används för bensinmotorer och bokstaven C för dieselmotorer. Bokstaven som följer bokstaven S eller C indikerar prestandanivå och skydd, ju längre fram i alfabetet desto högre prestanda (med A för det lägsta och X för det högsta) En del oljor kan användas både i bensin- och dieselmotorer. Deras klassifikation är t ex SJ/CF. Association des Constructeurs Europeens d'Automobiles (ACEA) - påminner om API, med den skillnaden att API är baserat på amerikanska motorer och ACEA på europeiska. ACEA använder också bokstäver till att beteckna kategorier.
|
|
